milla_c86

Vi hade nåt speciellt, vi hade en vänskap som verkligen fastnade i hjärtat. Men avståndet gjorde det omöjligt att upprätthålla vår relation och nu hörs vi knappt längre. Det är fruktansvärt smärtsamt, för jag saknar våra samtal. Vår närhet och tanken på att man inte behövde vara blyg, behövde inte gömma sig eller skämmas över sina känslor.

Nu vet du inget om mitt liv. Jag vet inget om ditt. Hur går det med plugget, livet? ... Kärleken?
Hur skulle du reagera om jag berättade allt som har hänt mig senaste tiden?

Vi kom varandra nära, vi blev så goda vänner...

Jag saknar dig.
Ich werde dich nicht vergessen!