10 nov -08
Va hemskt att helgerna måste gå så fort? Det har varit en helt underbar helg! Patrik har varit nere i Sundsvall, vi har suttit barnvakt till mina småkusiner Yuna och Alexis, åt middag i Matfors tillsammans med Tobben och barnen i lördags. Vi har myst och kollat på film, sov länge på söndagen och bara ägnade oss åt varandra hela dagen till kl 18, då P var tvungen att ta bussen (ja, du läste rätt!) hem.
Nu är allt som vanligt igen... Det var tomt då jag kom hem efter följt honom till busstationen, jättetomt... Och ensamt...
I dag fick jag reda på att jag ska få en löneökning med 1700 kr! Som resultat av strejken i våras.
Det är ändå mycket pengar. Men jag hoppas att jag inte behöver gå ner i lön igen när/om jag får jobb hemma i Umeå till våren... Wow...
Jag har rent av börjat lessna på att jobba här i Sundsvall. Jag känner mig inte hemma här, det är alldeles för ensamt!
Och jag har så ont i foten, det värker och blixtrar. Och på ett jobb som mitt, där man inte gör annat än står och går, är det rätt jobbigt... Ska träffa sjukgymnasten imorn, men jag tror att det är fel på skorna jag har. Ska be om rekvisition på nya antistatskor till jobbet...
Tänkte på pappa igår, på fars dag och allt. Himla trist att det blev som det vart, hade varit himla nice med en pappa på riktigt, lixom...
Annars är det väl ganska lugnt, dagarna kommer och går som dom brukar, flyter ihop till ett enda stort myller...
Men vad kan man göra åt det...?
*suck*
