milla_c86

Ringde till killen med lägenheten igår ikväll igen, och jag fick den! På riktigt! Annars var det kanske eventuellt, han hade någon annan som hade kollat på den före, men nu är det på riktigt... Min... Coolt. Och sorgligt. Känns som om man flyttar ifrån Patrik, flyttar iväg bort från Umeå. Men det gör jag inte! Jag har bara ett tillfälligt boende medan jag fortfarande har jobbet här i Sundsvall kvar! Jag lovar...
Ska träffa killen på fredag eftermiddag, då ska vi skriva kontrakt och jag ska få min nyckel!
Så spännande, men samtidigt så jobbigt... Men just nu, mest spännande!

Tyvärr är kissekattungen borta, till slut givits bort till någon velande förstahandsspekulant... Min kisse! Som jag skulle få av Patrik! *suck*
Men det fanns fler, från samma kull. Fast det är ju inte detsamma, för Patrik hade ju inte valt någon annan. Han hade valt den... till mig. Det är ju speciellt! Men men, han får väl välja en annan istället då! *ler*

Visst är hon fin? *ler*
Förlovningspresent från Patrik. Hoppas det fixar sig!

Första lönen kom idag! *wiho* Nu är jag rik som ett troll!
Och jag har hittat en egen lägenhet i Sundsvall, en tvåa på 42 kvm för 3700. Den var fin och fräsch, jättenära centrum. Och han väntar bara på att jag ska tacka ja till den!! *yey!*




I helgen firade jag och Patrik vår treåriga förlovningsdag. Det var hur mysigt som helst! Han kom ner till Sundsvall och vi hade bokat ett rum för natten på hotell Knaust (4-stjärnigt och flott!). När vi kom dit hade dom tjabblat bort vår bokning, men hittade den när de fick bokningsnumret. För besväret fick vi bo i deras största svit! HELT GALET! Rummet var ju dubbelt så stort som vår lägenhet hemma i Umeå, 4 meter upp till tak och kristallkronor och allt, ffs! Helt coolt...
Vi hade det mysigt iallafall, som kanske blev förstått. Var ute och åt på kvällen och myste på rummet halva nästa dag. For och shoppade lite igår (söndag), och jag köpte en flashig topp och en (hör och häpna!) jeansklänning. Jättefint var det! :)



Jag längtar hem till Umeå... Här är en bild på mig och Viktor, en av mina småbröder, på midsommar... Saknar...


Åsså en bild på alla syskonen. Visst är vi fina? *ler* Jag saknar er sååå mycket...
Johan, Johannes och Oskar på övre raden.
Mikaela, jag och Viktor på nedre raden.




Här är det soligt som få. Jättehärligt ute! Och jag har kommit på att man kan gå hem från sjukhuset på 50 minuter, nu när man faktiskt kan vägen hem! Det gick typ supersnabbt. Åsså har jag lärt mig att man kan få använda sig av sjukhusets gym för anställda helt gratis! Så jag tror jag ska börja fara dit och träna efter jobbet någon gång i veckan sedan, jag menar, vad ska man annars ha för sig när man bor alldeles ensammen i en ny stad? Kan ju inte hänga hemma hos min moster hela dagarna, då är det ju lika bra att jag inte flyttar därifrån.
Fast jag har ju faktiskt andra släktingar att hälsa på, kan ju fara ut till Tuna (Matfors) och hälsa på Yuna och Alexis, sötaste kusinerna någonsin!



Alltså, jag har börjat fundera på en hel del saker. Börjat försöka förändra mitt liv, till det bättre. Ska jobba på att stå på mig mer, säga ifrån och säga vad jag tycker.
Och jag tycker att klin fys i Sundsvall är så nedstämmande. Alla går till jobbet bara för att gå till jobbet. Ingen gör mer än dom absolut måste och alla ser bara till sina egna intressen. Avdelningen är så ineffektiv och sköts på ett så underligt sätt, att det nästan är skrämmande. Remisser från två år tillbaka ligger bara på datorerna utan att någon gör något åt dom, läkarna sitter hellre och tittar på nyheter eller filmer på YouTube än tar hand om patienterna ordentligt. Avbryter undersökningar för tidigt, för att dom ska få tid över att kunna sitta vid datorn... Jag blir såå less...
Åsså är det sista veckan som Christer jobbar med oss på klin fys. Det är synd, för det är typ den enda människan det känns som om man riktigt kan prata med, som riktigt vet hur det känns att vara utomstående och som fattar hur ineffektivt och fel hela allt känns. Jag håller på gå sönder, kommer nästan alltid hem med huvudvärk för att jag fått bita ihop hela dagarna...
Det är ju ingen som har någon som helst arbetsglädje, helt jäkla dött! Inget funkar som det ska, folk smiter ifrån uppgifter och låter andra ta hand om dom... Stup I Kvarten!! Jag håller på att bli knäpp, tror jag...



Näe, om man skulle ta och värma lite lax som blivit över från helgen? Skulle vara gott... Lite hungrig nu...

~ ~ ~ ~ ~

"Hoppet är det sista som lämnar en människa.
Utan hopp är människan bara ett tomt skal av förtvivlan."

Jag har nu fått erbjudande att få komma och kolla på tre (!) lägenheter, allt inom spannet av en dag... Det tog såå lång tid innan någon alls hörde av sig med besked, utom "Tyvärr, redan bortlovad"... Åsså ringde tre stycken igår med erbjudande.
Två stycken visserligen utanför stan, ganska långt utanför, men en precis inne i centrum. Den står jag först på! Snacka om ...

Så snart har jag en lägenhet som folk kan komma och hälsa på i! Då har ni ingen ursäkt, inget val. Då är det bara att dra sig hit ner... *haha*

Det har varit en helt underbar helg! Fastän jag inte kunde ta mig hem för busstrejken.

Fredag, det var en lugn dag på jobbet. Jag körde några få vilo-EKG:n på förmiddagen. Nåt arbetsprov och några carotidundersökningar på eftermiddagen. Och så kom Patrik till Sundsvall efter jobbet, så han hämtade mig på sjukhuset när jag slutade! *mys* Vi for hem till Granlo och åt lite mat och sedan for vi till Nöjeshallen och körde lite Gokart och spelade minigolf. *mys* For iväg och hyrde film, sedan hem och kollade på den, Star Wars II - Attack of the Clones. Den var bra. Gick och sov i den lilla 90's sängen jag sover i hemma hos min moster (trångt, men väldigt mysigt!).

På lördagen hade vi bestämt att vi skulle fara till Ö-vik och kolla på Star Wars-utställningen, så då gjorde vi det. Det var coolt! Darth Vader, C3PO, R2D2... Och Yoda! Ni borde fara dit! Sedan, på vägen tillbaka till Sundsvall, stannade vi upp och tittade på en strutsfarm. Dom hade jättemånga strutsar och man fick mata dom med pellets. Dom hade också regnbågsfiskar i en liten damm, en 20-30 stycken. Dom kunde man också mata, och dom simmade så nära dammkanten att man kunde stryka dom över ryggen (om man var nog snabb). 
På kvällen såg vi film, Tomb Raider 1och 2 gick på TV.

Under söndagen kom Patrik syster ner till Sundsvall med 4 andra vänner i husbil, så då följde vi med dom och lekte av oss lite på Boda Borg. Vårt lag klarade 12 banor! Hade vi haft liiite tur till, så hade vi fått 2-3 banor till... *suck*
Åsså såg jag och Patrik på sista (eller tredje, lite förvirrande) filmen i stjärnornas krig-serien, Star Wars III - Revenge of the Sith. Den var liiiite seg i början, men skrämmande och kuslig i slutet. Och väldigt sorglig, på många olika plan..

Det blev en helg med lite stillasittande, men däremot mycket spänning och nya, roliga saker!

Man ska stå tuff emot de tuffa.

Seg dag. Seg vecka. Segt allt...

Jag har tappat min plånbok igen, men den här gången tror jag att det banne mig är på riktigt. Vanligen brukar jag bara ha lagt den på ett väldigt smart ställe, och sedan glömt var det smarta stället var nånstans... Men nu har jag vänt upp och ner på hela lägenheten och jag hittar den inte.
Jag vet att jag hade den igår eftermiddag, eftersom jag tog mig ju hem med bussen (har busskortet däri). Men imorse när jag skulle gå ut till bussen och fara till Sjukhuset var den borta! Jag hittade den ingenstans!
Har som sagt kollat i lägenheten, på vägen till busshållplatsen, i mitt skåp på sjukhuset... Överallt! Så det enda som är kvar är att jag måste ha tappat den på bussen på vägen hem till Granlo igår... Ledsamt... Gick till kundservice på Navet, men dom hade inte fått in någon... Ska fråga igen imorn, och har dom inte fått in den tills på torsdag-fredag, måste jag spärra mitt bankkort, beställa nytt Coopkort och körkort (yey, jag hann nästan ha det ett helt år) samt köpa nytt busskort (suck, jag hade knappa 200 kronor på det). Så less man kan bli...

Och inte nog med det, så kom jag och Patrik på att busschaufförerna har gått ut i strejk, så jag kommer inte kunna ta mig hem i helgen. Hur drygt är inte det på en skala från 6-20? Jo, 17 - Mycket ansträngande. *BMA-skämt*

Det var så ruskigt jobbigt när Du for hem i måndags morgon. Jag kunde inte fokusera på hela dagen... Jag orkar inte mycket längre... *suck*

Har börjat läsa Camilla Läckberg senaste, Sjöjungfrun. Hittills är den bra, men den är lite kort tycker jag. Läste en tredjedel av boken på 2-3 timmar...

Hej och hå i blåbärsskogen...

Idag har det varit en rätt lugn dag.

Imorse var jag uppe på Geriatrikvårdavdelningen och tog vilo-EKG på en del av folket som bodde där. Dom hade flyttat runt patienterna en hel del, så salarna jag fått för varje patient stämmde bara en gång på totalt fyra... När jag kom till sista av "mina" patienter, så lämnade jag EKG-maskinen utanför rummet och gick in för att fråga patienten om jag kommit rätt. Jag tog med mig remissen, för att kunna kontrollera ID ordentligt.
Jag gick in till mannen i rummet och frågade om han hette Bertil Jansson (Obs! Påhittat namn!), men denne man sade skarpt till mig "Nej, jag heter verkligen inte inte Bertil Jansson!" och slet remissen ur händerna på mig... Lite förvånat försökte jag lite tafatt att ta den ifrån honom, men varje gång jag försökte ryckte han undan den från mig och sa argt "Lugna dig!" Dessutom var han nog lite senil, för han upprepade flera gånger "Det här stämmer ju inte. Bertil Jansson? Det här var konstigt. Var är EKG:t du har tagit då?". (Kanske har han varit läkare innan, vem vet)...  Jag sa säkert 7-8 gånger att jag inte tagit något EKG än, för jag behövde remissen för att kunna ta ett EKG och att han måste ge mig det så jag kan sköta mitt jobb! Men det gick han inte med på. Jag fick stå och truga med honom i säkert 10 minuter innan jag kunde ta den ur händerna på honom. *suck*

Det var nog det mest spännande som hänt på hela veckan... *pjuh*

Vi satt ute i solen och åt lunch idag, hela styrkan på klinfys nästan, och vi höll på att flyta bort i svett. Så varmt var det... Sofia såg oss och knackade på rutan och vinkade glatt! Det var kul. Nu är jag liiiite solbrun iallafall!

Och Patrik kommer hit ikväll! Jag längtar helt galet mycket! Den lilla lyxlaxen har ju fått semester nu, han... Jag är nte bara liiite avis... Men vi ska gå å kolla på nya Narnia-filmen imorn. Det kommer bli mysigt!

Annars då? Njäe... Inte så mycket annars.

Idag fyller min kusin Yuna 5 år. Hurra hurra hurra!

Snacka om att drömmar kan förvirra och skrämma en?

I natt drömde jag att jag var gravid, riktigt höggravid och skulle precis in på BB. Av någon anledning var vi i England. Väl på BB i förlossningssalen, kom en läkare fram till mig och tittade allvarligt på mig och sa med lugn och bestämd röst "Det finns inget barn..."
Va? Tänkte jag och stirrade runt förvirrat. Vad menar han nu då?
Han fortsatte att titta mycket allvarligt på mig och sa igen "Det finns inget barn. Du är inte gravid, och har aldrig varit det!"
Nu började paniken att komma och jag sa högt "Jo, det är jag visst det! Det har jag ju varit nu i lite drygt nio månader!" Och stirrade paniskt runt i rummet och på Patrik som såg helt chockad ut.
Läkaren sa "Nej, det har du inte. Du har bara hittat på alltihopa!"
"NEJ!" skrek jag, och halvt om halvt hoppades jag att Tom Bergeron (och jag minns precis att det var just Tom Bergeron jag tänkte på också) eller nån skulle hoppa fram och säga April, april! Men ingen kom! Patrik var helt ifrån sig, gastade "Har du ljugit för mig?!" och sprang ut ur rummet. Allt var bara panik! Jag visste ju att jag var gravid, och att jag hade värkar och allt. Men ingen trodde på mig!
Jag var helt panikslagen och började springa ut efter Patrik... Jag sprang efter honom på en tunnelbanestation, på sånna där rullband som folk står på för att inte behöva gå...

Sedan vaknade jag. Helt panikslagen och var helt säker på att allt var sant... Hade seriöst kunnat skrika ut att det visst fanns ett barn - på riktigt!! Men sedan insåg jag att det varit en dröm och att det skulle låta helt sinnessjukt att skrika en sån sak... Så då klev jag upp och klädde på mig och for till jobbet istället...
Resten av dagen har varit riktigt bra. Inte så mycket dötid, lagomt mycket jobb...

Usch, va drömmar kan vara skrämmande... Helt knäppt...